Godkänt!

För första gången i Vinklubbens historia fick provarna godkänt av arrangörerna. Det tyder väl ändå på viss utveckling?! Att vi lyckades så bra (den här gången) tror jag delvis berodde på de ledtrådar vi fått innan provningen:

• vitt vin
• en druva
• olika smak
• (arrangörernas nedtyngda bil efter resa till Tyskland).

Jag tänkte direkt på Riesling, när jag fick "ledtrådarna " och dagen innan själva provningen hade maken och jag en egen liten provning av just Rieslingviner. På tåget till Falun läste vi om vita viner och koncentrerade oss i huvudsak på Riesling (det fanns dock en i gruppen som höll på Chardonnay).

Det odlas Riesling på många olika ställen i världen men Tyskland är dess "hemland". Att smaken varierar så mycket beror inte bara på jordmån och läge över havet. En viktig faktor är vid vilken tidpunkt på året druvan skördas - ju senare skörd desto sötare vin. Speciellt söta är Moselvinerna.

Direkt när vi sniffade på vinerna tänkte vi på Riesling och nickade igenkännande till varandra. När vi smakat var vi övertygade - Riesling - inget att diskutera.

Det första vinet kändes sött vid första avsmakningen men när vi smakat på de övriga vinerna kunde vi konstatera att det var det enda av vinerna som var torrt. Vi drack alltså ett torrt vin, två halvtorra och ett sött. När jag smakat på det fjärde vinet föreslog jag att det var ett Moselvin - eftersom jag någon timma tidigare läst om Moselvinernas sötma. Rätt igen! Vi kom också, efter viss tvekan, fram till att vinernas olika karaktör berodde på när de skördats.

När vi avsmakat vinerna kompletterade Nils och Rigmor provningen med ostar. Vi åt alltså ost till vitt vin och vi var alla överens om att det smakade jättebra till de sötare vinerna.

Vi provade:

• Kunstler Risesling Qba Trocken (nr 5375); 2012 - 99 kr (132 kr/liter)
• Kloster Eberbach Riesling Kabinett (nr 5810); 2012 - 99 kr (132 kr/liter)
• Kloster Eberbach Riesling Spätlese (nr 0257); 2011 - 119 kr (158 kr/liter)
• Dr Loosen Riesling Beerenauslese (nr 5364); 2010 - 109 kr (582 kr/liter).

Indelat efter gradering provade vi:

1. Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete, förkortas QbA, och är ett kvalitetsvin från en av de tretton regionerna.Chaptalisering är tillåten. Om enbart beteckningen Qualitätswein och inget prädikat förekommer på en vinetikett rör det sig om ett QbA-vin.

2-4. Qualitätswein mit Prädikat, den högsta klassen, förkortas QmP. Detta vin måste ha sitt ursprung i en av de tretton kvalitetsvinregionerna. Till skillnad mot QbA får socker inte tillsättas före jäsning för att höja alkoholhalten, s.k. chaptalisering. Vinet måste dessutom ha ett särskilt tillägg, så kallat prädikat, på etiketten. De olika prädikaten är minimigränser för druvornas mognad, som varierar beroende på distrikt och druvsort. Prädikaten är:

• Kabinett, normalskörd, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 8,5-11,5 procent. Potentiell alkoholhalt är den alkoholhalt som vinet får om det jäser ut helt till ett torrt vin.
• Spätlese, sen skörd, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 10-13 procent.
• Beerenauslese, utvalda övermogna druvor, motsvarar en potentiell alkoholhalt på 15,5-18 procent.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det var en rolig och lärorik vinprovning med goda viner. Plötsligt kom vi rätt och Riesling har blivit en favorit. Jag, personligen, tyckte dock inte att vin nummer fyra vär värd sitt pris. Efter provningen serverades en mycket god "italiensk" fyrarättersmiddag med bl.a. kalvfärsrulader (jag vet inte om det länkade receptet var just de rulader vi fick) och sallad.